sanuk.nu

Aktuellt

Adoptionsreglerna förändras

Regeringen har överlämnat en proposition med förslag om att modernisera adoptionsreglerna till riksdagen. Propositionen innehåller till exempel följande:

  • Barnets bästa ska ges störst vikt vid alla frågor som rör adoption av barn.
  • Barn som har adopterats ges en rätt att av sina föräldrar få veta att han eller hon är adopterad.
  • Sambor ska kunna adoptera på samma sätt som gifta par.
  • Det införs ingen övre åldersgräns för internationell adoption. Tvärtom tydliggörs att åldern endast är en av flera relevanta omständigheter vid en samlad bedömning av sökandens lämplighet.
  • Utredningen i adoptionsärenden ska genomföras på samma sätt som en vårdnadsutredning.
  • Medgivande att få påbörja en adoptionsprocess ska gälla i tre år i stället för som i dag två år.
  • Fler utländska adoptionsbeslut ska erkännas i Sverige utan att en särskild prövning ska behöva göras här.
  • Många ursprungsländer accepterar fortfarande bara gifta par, men utvecklingen går mot att acceptera sambor som adoptivföräldrar.

Om lagändringarna röstas igenom föreslås dessa träda i kraft den 1 september 2018.

Återbesök i Thailand 2017


Återbesök på barnhemmet Kaen thong i Khon Kaen juli 2017
Vår dotter Ester som är 10 år fick vi för åtta år sedan på barnhemmet i Khon Kaen. 2017 hade vi bestämt oss för att göra ett återbesök. Jag skrev till barnhemmet i god tid att vi planerade ett besök, men de brukar ju inte svara så vi visste inte om det kommit fram. När vi bestämt vilka datum vi skulle vara i Khon Kaen så skickade vi ett brev till som vi för säkerhets skull fick hjälp att översätta till thai av en bekant. Vi skickade också med kopior på foton från när vi hämtade Ester. På bilderna fanns även en del personal med och vi skrev att vi hoppades att få träffa några av dem.
När vi hämtade Ester för åtta år sedan saknade vi att vi inte hade en egen tolk på barnhemmet. Socialarbetaren som kunde engelska hade inte tid att vara med och tolka hela tiden och barnskötarna pratade inte engelska. Så nu till återbesöket sökte vi efter en tolk på nätet. Den jag fick tag på var upptagen dessa dagar, men föreslog en annan person. Hon visade sig inte vara en professionell tolk, men kunde tillräckligt bra engelska för att det skulle fungera. Jag bad henne ringa barnhemmet i förväg och kolla om det fungerade den föreslagna dagen, och fråga vilken tid vi kunde komma. Dagen gick bra trots att det visade sig vara en nyinförd helgdag (den nya kungens födelsedag), och tiden spelade ingen roll. Vi bokade en minibuss med chaufför genom hotellet och bestämde med tolken att hon skulle komma till hotellet kl 9.30.
På morgonen var vi lite nervösa. Vi hade förberett oss med presenter och kopior på fotona om dessa inte skulle ha kommit fram med posten. Allt gick faktiskt jättebra! Vi blev väl mottagna på kontoret av en socialarbetare som visste att vi skulle komma. Hon hade fått fotona och kollat vilka i personalen som fanns kvar och vilka som jobbade denna dag. Chefen för barnhemmet hade gått i pension och socialarbetaren som hjälpte oss för åtta år sedan hade avancerat till en ny tjänst någon annanstans. Däremot fanns några av barnskötarna kvar.
Vi började en rundvandring på barnhemmet. Det består av flera friliggande byggnader och några nya hade tillkommit sen sist. Lekplatser och gångar hade fått tak som skydd mot sol och regn. Kontoret var flyttat till en ny byggnad. Först hade vi lite svårt att orientera oss och kände inte riktigt igen oss. Men när vi kom till huset där Ester hade bott så var det sig ganska likt även om en del byggts om där också. Tigrarna utanför och soffan där alla familjer fick träffa sina barn var borta! Personalen skrattade och sa att alla familjer som kom på besök frågade samma sak: var är tigrarna och soffan?

Så kom till slut Esters egen nanny. Först såg hon tveksam ut, men jämförde med fotona och bestämde sig för att det var hennes lilla flicka i alla fall. Hon kramade och klappade på Ester, som mest såg förvirrad ut. Nannyn gick också och hämtade foton som vi skickat för flera år sedan. Vad roligt att se att de kommit fram ända till nannyn – och att hon behållit dem! Hon berättade att hon haft en speciell relation till Ester och att hon väntat på att vi skulle komma på besök! Det kändes väldigt rörande och vi fick dåligt samvete för att vi väntat så länge, men var väldigt glada för att hon arbetade denna dag så att vi inte missade att möta henne.
Vi avslutade besöket på kontoret där vi överlämnade presenter till nannyn och socialarbetaren (fina tvålar och glas-skålar från svenska glasbruk) och nannyn fick även kopior på fotona och några nytagna foton i ett litet album. Vi hade även med oss leksaker till barnhemmet och gjorde en donation. Hela besöket kändes väldigt lyckat och omtumlande. Ester var mest förvånad över uppståndelsen kring henne, men tyckte det var roligt också. Storebror Paul som var fem år när vi fick Ester kände inte igen sig, men det berodde nog på att de bytt ut klätterställningen där han höll till mest förra gången.
Efter besöket på barnhemmet åkte vi med tolken och åt lunch och sedan besökte vi två tempel. Vi hade anlitat henne för hela dagen (för 2000 bath) och frågat innan om hon ville guida oss lite i staden på eftermiddagen. Det gjorde hon gärna och efter besöket på stadens mest kända tempel åkte vi en bit utanför staden till ett tempel som låg i en djungelliknande park med olika djur. Eftersom juli är regnperiod i Thailand så kom det ett riktigt tropiskt skyfall när vi var där, men det gör ju inte så mycket när det är väldigt varmt.
Tillbaka på hotellet tackade vi tolken och gav henne en liten present också. Sen kände vi oss rätt slut av intrycken och pustade ut vid poolen. Ett par dagar senare åkte vi till Bangkok för att besöka den fosterfamilj vår son Paul bodde i när vi hämtade honom för tolv år sedan. Det besöket gick också mycket bra, men det är en annan historia.
Kajsa och Janne

Sanuk-medlem gör fotbollskarriär i Thailand

Sanuk-medlemmen Niran gör fotbollskarriär i Thailand

Fotbollsspelaren Niran Hansson från Stockholm är adopterad från Thailand. Han är 21 år och hans familj har länge varit medlemmar i Sanuk. Nu har han hört av sig till föreningen och berättat att han blivit uttagen till U23-landslaget i Thailand. Spännande! Hur gick det till?

 

Niran har hela livet älskat att spela fotboll. Han gick en fotbollsinriktning på Bromma gymnasium, och värvades sedan till stockholmslaget Brommapojkarna, som avancerade till Superettan. Efter ett par år fick han höra att det bland thailändska fotbollsklubbar fanns ett intresse för spelare med europeisk fotbollsbakgrund, vilka också hade förmånen att ha thailändskt medborgarskap. Anledningen är att det finns en regel i thailändsk fotboll som tillåter högst fyra utländska spelare i varje lag.

Genom sin agent fick Niran kontraktsförslag från olika klubbar och valde i januari att skriva på för en klubb i thailändska Premier League och blev därmed heltidsproffs. Nu spelar han i klubben Police Tero Sassana i thailändska högsta ligan. Efter ett halvår i Thailand har Niran nu fått äran att bli kallad till att representera det thailändska U23-landslaget.

Hur var det att flytta till Thailand? Vad var roligt, jobbigt?
När jag flyttade gick det väldigt fort. Jag hade redan haft kontakt med en del klubbar i Thailand men när det väl blev konkret gick det på bara några dagar.

Det roligaste var nog att jag skulle få chansen att åka på mitt livs äventyr och bli fotbollsproffs på riktigt. För mig har fotbollen alltid varit prio ett men att sen få göra det jag älskar i landet jag är född i och uppleva kulturen och människorna är helt fantastiskt. Jag får se nya saker varje dag och man slutar aldrig förvånas över hur annorlunda man ser på olika saker tex tro och seder.

Det jobbigaste med att flytta har självklart varit att lämna tryggheten med familj och vänner på andra sidan jorden och flytta till en helt ny stad i ett annat land. Jag hade turen att hamna i Bangkok som är väldigt svensk- och farang- (utlännings-)vänligt med många engelsktalande och enkla förbindelser.

Angående avstånden kan jag nu såhär i efterhand tänka att det bara är en 10 timmars resa hem vilket inte är så mycket mer än vad det tar att hoppa in i bilen i Stockholm och ta sig ner till Skåne. Jag har även haft turen att vara så privilegierad att jag kunnat flyga hem flera gånger och även kunnat flyga ner min flickvän och mina vänner hit ett antal gånger.

Hur blev du mottagen i laget? Jag har hört att det kan vara tufft att komma in utifrån.
Jag blev mottagen på ett jättebra sätt av klubbens ägare, tränare och spelare. Självklart måste man bevisa sin förmåga för att bli accepterad, men så fort det stod klart att jag skulle vara en viktig del av laget så var det enklare att känna sig bekväm och jag tror att det blev mer naturligt för laget att acceptera en.

Jag umgås mest med de fyra utlänningarna vi har i laget då vi alla kan prata engelska, men jag försöker kommunicera med thaispelarna också även om det är på en väldigt enkel nivå av thailändska.

Det man ska veta med Thailand och thailändsk fotboll är att det finns en tydlig hierarki där man visar stor respekt förde äldre och här är det en balansgång. Fotbollen här förändras och vi som har en utländsk (brittisk) tränare spelar med de bästa spelarna medan man i många lag väljer att spela med sina äldsta spelare för det är så man gjort tidigare. Detta har i vårt lag gjort att de äldre kanske kan vara missnöjda och man kan räkna med att få ta lite mer skit än man förtjänar som ung spelare. Med det sagt så vill jag trycka på hur fantastiskt trevliga alla är utanför planen och jag tror att det är något vi som adopterade/leukrunger (halvthai) kan vara otroligt glada och stolta över. Runt om i världen så ses thailändska folket som ett väldigt öppet, artigt och godhjärtat folk.

Kunde du prata lite innan du åkte?
Innan jag kom pratade jag noll thai om man bortser från de klassiska turistfraserna. När jag tänker tillbaka på möjligheten att få hemspråk i grundskolan så har jag delade känslor. Å ena sidan kan jag känna att det hade varit mycket enklare om jag gått på det och idag hade jag haft jättestor nytta av det. Å andra sidan så var det viktigare för mig att vara ute på fritids med mina kompisar och spela fotboll, innebandy eller någon lek på skolgården. Jag tror att jag som den lilla duracellkaninen jag var mådde bättre av att få vara ute och röra på mig, så jag är tacksam över att mina föräldrar lät mig välja fritt och inte satte någon press på mig där.

Vad vill du säga till dem som funderar på att flytta till Thailand?
För dem som funderar på att flytta hem till detta fantastiska land och arbeta och bo här kan jag bara säga att får ni chansen så ta den. Vi i Sverige är så lyckligt lottade att det finns alltid möjligheten att komma hem och fortsätta sitt liv hemma. Jag hade egentligen inga förväntningar när jag kom hit men jag ångrar mig inte en sekund att jag vågade ta steget och flytta hit.

Hur ser du på din framtid nu?
Jag vill representera mitt födelseland på landslagsnivå och det är något jag strävar efter varje dag, och nu när jag kommit med i U23 är jag inte långt ifrån.

Lycka till önskar Sanuk!

Intervjuad av Kajsa Pärke september 2017

Välkommen till Sanuks vårträff

Lördag 18 mars 2017, kl 14-19 Hässelby gård i Stockholm

Program

I år får vi lära oss mer om traditionell thailändsk musik. Musikern Kittayos spelar och berättar om olika thailändska instrument. Vår medlem Gustav kommer också för att berätta om sin Söka-rötter-resa till Thailand.
Vi presenterar välgörenhetsprojektet A helping hand Thailand som startats av en svensk. Det finns som vanligt möjlighet att köpa fina armband för att stödja Sanuk. Därefter blir det årsmöte och parallellt ordnar vi film för barnen eller vid fint väder kan de leka på skolgården – ta med både inneskor och utekläder. Som vanligt blir det fika när ni kommer och en tipspromenad med priser. Vi avslutar med en gemensam thailändsk middag ca kl 17.30

Årsmöte

Föreningens medlemmar håller årsmöte kl 16.30. Årsmöteshandlingar delas ut på plats. Motioner till årsmötet ska ha inkommit senast 14 dagar före mötet. Välkommen att diskutera föreningens aktiviteter.

Anmälan

Anmäl er helst senast 14 mars till info@sanuk.nu . Ange eventuella allergier. Deltagaravgift 100 kr per vuxen, betalas kontant eller med swish på plats.

Barn och ungdomar upp till 18 år gratis.

Lokal

Hässelbygårdsskolan i västra Stockholm. Loviselundsvägen 10-16, 6-årspaviljongen. T-bana till Hässelby gård och därefter
3 minuters promenad.

Frågor

Mejla: info@sanuk.nu Ring: Cecilia 070-813 73 25 eller Kajsa 076-122 10 83

Sanuks Sommarträff på Gröna Lund 2016

2 juli 2016
Det blev i år också! Vilda musen fick inleda besöket! Kul att träffas, det var sex barn och ungdomar mellan 2 och 16 år som träffades, barnen åkte på sina åkband och vi vuxna väntade och pratade. Vi åt sen lunch/ fikade bakom lilla scenen, kändes bra då vi visste att där var det lite lugnare. Fick sålt 8 armband! De armband jag säljer till förmån för Sanuk via Mia som gör säljer dem till förmån för Back to the Roots Thailand Charity. Säljer dem för 100kr och Sanuk får 25 kr då. Sen blev bankomaten flitigt använd! Kul, både mamman Bibbi och Eskil – Sanuks kassör köpte till andra utanför själva Sanuk. Yngst på träffen var Eskils son Max som blivit ett riktigt charmtroll som tar världen med storm och äldst Kajsas, Sanuks ordförandes mamma Anita, charmig hon med! Träffen blev lång och avslutades med båtfärd in mot staden mitt i natten. En lyckad träff!

Ps Om någon är intresserad av att köpa armband kan ni maila mig ska jag försöka sända bild på det jag har. Har sagt till om mer och det verkar som jag ska få fler armband! Kan sända mot porto! Min mail; ceciliae23@gmail.com

Kryssning till Marieham april 2016

Årets vårträff med Sanuk blev en heldag med båtresa och äventyrsbad i Mariehamn. Vi var sex familjer som klivit upp i ottan för att ta bussen till Viking Line i Kapellskär. Där blev vi belönade med en fin brunch-buffé på båten och innan vi var framme hann vi med föreningens årsmöte också. I Mariehamn tog vi en lugn promenad till den lilla stadens simhall Mariebad, där det finns ett mysigt äventyrsbad. Trots att vattenrutchbanan var tillfälligt stängd och det var stränga regler för badbyxor (inte shorts!) så hade alla kul och det var inte lätt att få upp barnen ur vattnet. På promenaden tillbaka fick vi strålande sol, men vi var rätt trötta när vi klev på båten igen (några somnade i sina vagnar). Där blev det buffé igen och sen tax-free. Alla var nöjda med dagen när vi kom fram, och det kändes lite tråkigt att behöva säga hej då till nya och gamla kompisar.

Mariehamn april16-2

Sanuk på boklansering

I september 2015 blev representanter för Sanuk inbjudna att delta i lanseringen av den nya boken ”Adopterad från annat land – om samarbetet med barnens ursprungsländer”. Den är utgiven av fyra medarbetare på Adoptionscentrum. I mitten på bilden syns en av bokens författare, Monica Lind, som i många år arbetade på Adoptionscentrum med bland annat Thailand. Sanuks representanter på bilden är Kajsa, Paul och Cecilia.
Läs mer om boken här (Länktips till boken)

IMG_1534