sanuk.nu

Sanuk-medlem gör fotbollskarriär i Thailand

Sanuk-medlemmen Niran gör fotbollskarriär i Thailand

Fotbollsspelaren Niran Hansson från Stockholm är adopterad från Thailand. Han är 21 år och hans familj har länge varit medlemmar i Sanuk. Nu har han hört av sig till föreningen och berättat att han blivit uttagen till U23-landslaget i Thailand. Spännande! Hur gick det till?

 

Niran har hela livet älskat att spela fotboll. Han gick en fotbollsinriktning på Bromma gymnasium, och värvades sedan till stockholmslaget Brommapojkarna, som avancerade till Superettan. Efter ett par år fick han höra att det bland thailändska fotbollsklubbar fanns ett intresse för spelare med europeisk fotbollsbakgrund, vilka också hade förmånen att ha thailändskt medborgarskap. Anledningen är att det finns en regel i thailändsk fotboll som tillåter högst fyra utländska spelare i varje lag.

Genom sin agent fick Niran kontraktsförslag från olika klubbar och valde i januari att skriva på för en klubb i thailändska Premier League och blev därmed heltidsproffs. Nu spelar han i klubben Police Tero Sassana i thailändska högsta ligan. Efter ett halvår i Thailand har Niran nu fått äran att bli kallad till att representera det thailändska U23-landslaget.

Hur var det att flytta till Thailand? Vad var roligt, jobbigt?
När jag flyttade gick det väldigt fort. Jag hade redan haft kontakt med en del klubbar i Thailand men när det väl blev konkret gick det på bara några dagar.

Det roligaste var nog att jag skulle få chansen att åka på mitt livs äventyr och bli fotbollsproffs på riktigt. För mig har fotbollen alltid varit prio ett men att sen få göra det jag älskar i landet jag är född i och uppleva kulturen och människorna är helt fantastiskt. Jag får se nya saker varje dag och man slutar aldrig förvånas över hur annorlunda man ser på olika saker tex tro och seder.

Det jobbigaste med att flytta har självklart varit att lämna tryggheten med familj och vänner på andra sidan jorden och flytta till en helt ny stad i ett annat land. Jag hade turen att hamna i Bangkok som är väldigt svensk- och farang- (utlännings-)vänligt med många engelsktalande och enkla förbindelser.

Angående avstånden kan jag nu såhär i efterhand tänka att det bara är en 10 timmars resa hem vilket inte är så mycket mer än vad det tar att hoppa in i bilen i Stockholm och ta sig ner till Skåne. Jag har även haft turen att vara så privilegierad att jag kunnat flyga hem flera gånger och även kunnat flyga ner min flickvän och mina vänner hit ett antal gånger.

Hur blev du mottagen i laget? Jag har hört att det kan vara tufft att komma in utifrån.
Jag blev mottagen på ett jättebra sätt av klubbens ägare, tränare och spelare. Självklart måste man bevisa sin förmåga för att bli accepterad, men så fort det stod klart att jag skulle vara en viktig del av laget så var det enklare att känna sig bekväm och jag tror att det blev mer naturligt för laget att acceptera en.

Jag umgås mest med de fyra utlänningarna vi har i laget då vi alla kan prata engelska, men jag försöker kommunicera med thaispelarna också även om det är på en väldigt enkel nivå av thailändska.

Det man ska veta med Thailand och thailändsk fotboll är att det finns en tydlig hierarki där man visar stor respekt förde äldre och här är det en balansgång. Fotbollen här förändras och vi som har en utländsk (brittisk) tränare spelar med de bästa spelarna medan man i många lag väljer att spela med sina äldsta spelare för det är så man gjort tidigare. Detta har i vårt lag gjort att de äldre kanske kan vara missnöjda och man kan räkna med att få ta lite mer skit än man förtjänar som ung spelare. Med det sagt så vill jag trycka på hur fantastiskt trevliga alla är utanför planen och jag tror att det är något vi som adopterade/leukrunger (halvthai) kan vara otroligt glada och stolta över. Runt om i världen så ses thailändska folket som ett väldigt öppet, artigt och godhjärtat folk.

Kunde du prata lite innan du åkte?
Innan jag kom pratade jag noll thai om man bortser från de klassiska turistfraserna. När jag tänker tillbaka på möjligheten att få hemspråk i grundskolan så har jag delade känslor. Å ena sidan kan jag känna att det hade varit mycket enklare om jag gått på det och idag hade jag haft jättestor nytta av det. Å andra sidan så var det viktigare för mig att vara ute på fritids med mina kompisar och spela fotboll, innebandy eller någon lek på skolgården. Jag tror att jag som den lilla duracellkaninen jag var mådde bättre av att få vara ute och röra på mig, så jag är tacksam över att mina föräldrar lät mig välja fritt och inte satte någon press på mig där.

Vad vill du säga till dem som funderar på att flytta till Thailand?
För dem som funderar på att flytta hem till detta fantastiska land och arbeta och bo här kan jag bara säga att får ni chansen så ta den. Vi i Sverige är så lyckligt lottade att det finns alltid möjligheten att komma hem och fortsätta sitt liv hemma. Jag hade egentligen inga förväntningar när jag kom hit men jag ångrar mig inte en sekund att jag vågade ta steget och flytta hit.

Hur ser du på din framtid nu?
Jag vill representera mitt födelseland på landslagsnivå och det är något jag strävar efter varje dag, och nu när jag kommit med i U23 är jag inte långt ifrån.

Lycka till önskar Sanuk!

Intervjuad av Kajsa Pärke september 2017

%d bloggare gillar detta: